Min förlossning.

För mest min egen skull tänkte jag skriva ner hur min upplevelse av förlossningen var.
Så ni som är lite förlossningsrädda eller lite känsliga eller helt ointresserade bör hoppa detta inlägg ;-)


På kvällen den 29 april satt vi och tittade i fotoalbum sen Markus var liten och drömde om hur det skulle bli när vi blev en familj och vi önskade nog att den lill*skulle titta ut snart. Men jag hade ju inte kännt nåt så det skulle nog dröja ett tag till....

Kl 03 på morgonen den 30 april (för övrigt det datum vi räknat ut själva från första början och som jag inte riktigt kunnat släppa trots att ultraljudet sa 17 maj....) vaknade jag och kände av lite "mensvärk". Tänkte att "jaja nu börjar väl förvärkarna som ska hålla på nån vecka". Somnade om.

Kl 06 vaknade jag igen. Satte mig upp i sängen och kände nåt varmt sippra fram.....sa till Markus "jag tror det kommer vatten"!!!!! Han trodde mig nog inte men efter ett besök på toaletten var det ganska så klart......!
Vi ringde förlossningen som ville att vi skule komma in under förmiddagen och kolla så att allt verkade bra.
Markus blev toknervös och yrade runt som jag vet inte vad ;-), jag var lugn iaf.

Kl 09 var vi inne på förlossningen i Östersund (10 mil bort) och de gjorde ett CTG för att kolla att bebisens hjärtljud såg bra ut och om jag hade några värkar. Allt var bra men inte så mycket värkar hos mig inte.....
Så vi skickades ut på stan och blev ombedda att komma tillbaka för ny koll på eftermiddagen om inget hänt innan dess.
Så vi gick på stan och hämtade vagnen och gjorde lite andra ärenden ( som vi tänkt åka in och göra den 4 maj...).
Efter ett tag började jag få värkar och det var inte så trevligt att gå på stan längre så vi åkte tillbaka till förlossningen.

Kl 13 fick vi ett rum där och sen började väntan........
Värkarna var väl inte så smärtsamma men kändes gjorde dom ju....

Kl 15 undersökte en barnmorska mig, jag var då öppen 1 (en!) cm.......*suck*

Kl 17 började jag få riktigt ont och bad då att få lustgas. Hade även haft lite riskuddar och nålar i huvet och det hjälpte väl sådär.... Lustgasen var väl inte heller nån riktig hit, tyckte det var lite bökigt och blev mest bortdomnad emellan värkarna. Vissa värkar funkade det lika bra med djupa andetag. Tog också ett bad under kvällen.
Sen väntade vi bara. Lyssnade på musik, pratade och vilade. Jag kände mig ganska matt eftersom det gjorde så ont och det var "bara" förvärkar. Trodde ju att det hela tiden skulle göra ondare och ondare och ondare och hur skulle det då gå när jag hade så ont redan nu!!!

Kl 21 hade jag RIKTIGT ont. Då kändes det nästan som om det vore bra om hjärtljuden gick ner så det skulle bli kejsarsnitt :-) (Nu i efterhand så var det ju inte så farligt........)
Då var jag öppen 3 cm och barnmorskan bad mig hålla ut ett tag till, om jag inte öppnade mig mer så skulle jag få en "sovdos" så skulle dom sätta igång mig på morgonen istället.
Smärtan kändes för mig fram på magen, som ett tryck mot urinblåsan. Kände aldrig av värkarna i ländryggen eller ljumskarna så som man läst att det ska kännas utan det kändes hela tiden som att urinblåsan skulle sprängas!
Markus tyckte hela tiden att det var ganska jobbigt och han var sjukt nervös med hjärtklappning och ont i magen. Det var jag som fick lugna honom och be honom slappna av osv ;-)
Själv var jag hela tiden väldigt lugn även fast det gjorde ont.

Kl 22 hade jag äntligen (efter 7 tim) öppnat mig 4 cm och de kunde kalla in narkosläkare som skulle sätta ryggbedövingen. Han visade sig då vara för upptagen och de fick ringa nån som hade jour så det tog lite extra tid men det gjorde absolut ingenting!
Han satte bedövningen och jag fick beröm för att jag var så smidig när jag skulle skjuta rygg, yogan tackade jag för det! När bedövningen började verka spred sig en varm underbar känsla i magen!!!!!
All smärta försvann och jag kunde slappna av!
Vi släckte då ner och vilade. Grymt skönt!
Så låg vi så tills kanske fyra på morgonen. Visst kändes värkarna fortfarande, men på ett helt annat, "gott" ont sätt.

1 maj

Kl 04  tyckte jag att det började trycka på, att jag började känna mig "skitnödig". Barnmorskan gjorde en ny undersökning med det nedslående resultatet att hon inte tyckte att det tryckte på alls.... *suck*
Men då satte hon in värkförstärkande dropp och vid halv fem kanske började värkarna kännas igen!
Nu var det inte länge kvar och jag kände mig grymt laddad för det sista "jobbet"!
Jag fick lägga mig på sidan och Markus lade sig bakom mig för att trösta och pusha.
Ungefär fem i fem började de riktiga krystvärkarna och jag tog i för kung och fosterland. Nu jäklar skulle hon ut och jag skulle ta i uppifrån magen så som jag läst. Jag var helt klar och med hela tiden och kände att jag hade ett grymt fokus och koll! Självklart gjorde det ont men det var på nåt vis en härlig smärta, en smärta och kraft som ledde till nånting och där jag kunde vara med och hjälpa till!!
Efter några krystvärkar så krystade jag ut hela tjejen i en enda värk........lite snopet tyckte nog både vi och barnmorskan som precis hade tänkt be mig hålla emot.....(detta resulterade också i en hel del broderier men det kvittade verkligen!)
Det kändes varmt och konstigt men otroligt häftigt och skönt och hon skrek nog nästan direkt och barnmorskan försa sig och sa att vi fått en iten tjej!!! :-D
Jag fick upp henne på magen och hon var så otroligt varm och levande!
Markus grät och jag bara skrattade och huttrade av spänningen.
En liten tjej, som jag trott, och hon var alldeles alldeles riktigt med så många fingrar och tår man ska ha och med en bred liten näsa och mycket hår. Så fin!
Sen låg vi bara där och tittade och tittade innan hon ville ha lite mat.
Sen tvättades hon lite och vägdes och mättes och vi fick också fika, världens godaste.
Sen fick jag duscha och sen blev det flytt till BB!

*****************************************************
Sammantaget så känns inte förlossningen så hemsk (och med hemsk menar jag smärtsam) så här efteråt ;-)
Det jag tyckte var jobbigast var ju tills jag öppnat mig fyra cm och jag tror att jag tusen gånger lättare hade stått ut med den smärtan om jag vetat att det var det som skulle göra ondast. För jag var så inställd på att det skulle göra ondare och ondare och ondare hela tiden och blev ganska knäckt när jag hade ont så tidigt och kände mig ganska värdelös som hade så låg smärttröskel. Men sen blev det ju inge ondare utan en skön mellanperiod och en kraftfull aktiv slutfas där jag tyckte det var jätteskönt att kunna göra nåt, att kunna påverka själv!
Sen känner jag väl kanske inte att förlossningen var en helt fantastisk upplevelse men däremot resultatet!!!
En helt fantastisk liten tjej som jag redan känner en sån otrolig kärlek till!

Barnmorskorna ( hann med tre olika) var helt underbara allihopa och även de på BB sen!
Skönt också att det mest var jag och Markus på rummet och ett stort plus var radion som fanns där som stog på hela tiden. För lite långtråkig var väntan.......

Sammanfattningsvis känner jag så här: Det ska bli spännande att se hur det känns nästa gång :-) !


Gravidblogg v 37

image418

image419
Det börjar kännas att det sitter några extrakilon på kroppen om man säger som så....
Inte minst idag då jag verkar samlat på mig vätska för flera veckors förbrukning:
image420
så här svullen har jag faktiskt inte varit hitills....

Nätter....

Varför kan jag aldrig sova natten till onsdag???

Inatt sov jag nästan ingenting igen.
Sov oroligt, drömde hemska drömmar om missbildade barn och däremellan var jag vaken och oroade mig för att det ska vara nåt fel på barnet och hade svinont i händerna!

Har börjat få jäkligt ont i händerna på nätterna nu och det blir bara värre och värre.
Ska nog kolla med barnmorskan idag vad hon tror...

Som tur är så är ju onsdag baddag!
Så himla skönt!!!

44 dagar kvar idag.
Fast nu går dagarna ganska sakta tycker jag......

Efter nästan 8 månader så har iaf bebisen i magen fått ett smeknamn och går inte längre under namnet "den".
Nu heter den Bubblan!
För att den bubblar och lever om så himla mycket i magen hela tiden!
Känner mig som en stor gasbubbla! ;-)

Bara en dag kvar att jobba, sen helg!!!!!

Tisdag eftermiddag.

Nu lämnar jag jobbet och åker på Föräldragrupp.
Träff med Barnpsykologen idag.
Kanske kan bli intresant.

Därefter ska jag åka och hälsa på
Anna Wahlgren.
Ja, eller jag känner henne inte men storasyster.
Ska bli spännande att både träffa henne och se hur hon bor, tydligen ska det vara superfint!
Kanske man kan få några bra ideer!
(Hon bor ju bara några mil härifrån)

Rapport kommer imorrn!

Sugklocka och tång??

När kan dessa ting användas tror ni???

Japp. Vid förlossning!!!!!

Föräldragrupp idag då igen.
Info om smärtlindring, avslappning, jag körde lite yin-yoga, info från IFO (Socialtjänsten).

Sugklocka och tång KAN alltså komma att användas för att få barnet ut ur magen. Hemska ting. Barnmorskan visade tången. Tror jag skulle föda automatiskt bara dom tog fram den vid i förlossningen, i ren självbevarelsedrift!

Avslappning/andning har jag ju rätt bra kunskap om så det kändes helt OK.

Info från IFO var deprimerande och hemskt......
Statistiken är inte rolig, ca 40% flyttar isär under barnets första år. Vidare pratade vi om vad som händer om mamman skulle dö vid förlossningen (inte 100% säkert att pappan får vårdnaden...), vad som händer om man hamnar i vårdnadstvist eller om man blir anmäld för barnmisshandel etc etc.
Förvisso vårt eget fel att det blev dessa ämnen för VI skulle ställa frågor. Så då frågor man ju om sånt man tror och vet att socialtjänsten arbetar med, pinsamt om det bara är tyst och ingen frågar nåt. Även om det inte känns så aktuellt just nu iaf...

Annars kändes det lite mindre stelt denna gång, alla pratade lite mer och skrattade lite mer!
Nästa gång är det dags för info från barnpsykologen....

Nä, nu är det dags att gå hem, jag slutade ju för 2 minuter sen ;-)

Gravidbesvär nr 2

NÄSTÄPPA!

Har varit småtäppt länge men inget störande.
Men sen i tisdags är det tjockt!

Vaknade fem imorse och kunde inte andas. Lagom till halv sju när klockan började ringa så kunde jag börja använda näsan igen. *suck*

Nässpray kommer nog bli min vän även fast det inte är bra.
Men jag HATAR att inte kunna andas riktigt!

(Nr 1 är fogarna/isciasnerven)

Årets bokrea är gjord:

 1 9100103012 ORTMARK LIND, ANNIK:BABYLIV : OM DIG OCH 69 kr 69 kr
 
 1 9100103594 ABASCAL, GUDRUN:ATT FÖDA : EN BARNMORSKA 79 kr 79 kr
 
 1 9100103756 HOLST, HANNE-VIBEKE:TRILOGIN OM THERESE 39 kr 39 kr
 
 1 9146203826 BRUNDIN, ANNA-LENA:DET SVIDER LITE 39 kr 39 kr
 
 1 9146212590 OLSSON, BELINDA:GRAVIDCHOCK! REPORTER ER 79 kr 79 kr
 
 1 9153422023 NYLANDER, GRO:NYBLIVEN MAMMA 59 kr 59 kr
 
 1 9163839873 WAHLGREN, ANNA:BARNABOKEN : EN ERFAREN M 69 kr 69 kr
 
 1 9170022038 COLLINS, JACKIE:HOLLYWOODFRUAR : DEN NYA 24 kr 24 kr
 
 1 9170280185 HERRERA-ERIKSSON, TERRI:EN ALIEN I MAGEN 49 kr 49 kr

Hmmm, går inte alls att utröna vad som rör sig mest i mitt huvud nu.........

Grattis!!

Grattis grattis grattis till mina kompisar M & M som igår fick en liten Neil !!

Men jag tycker ni skyndade på lite väl, han skulle ju inte komma förrän om en månad!!!

Nu känns det ännu mera verkligt faktiskt, det som komma skall. Samtidigt som det känns långt kvar.
Och overkligt.
Hur kan det liksom komma en helt ny människa ut min mage??

Science fiction.......

Första bra kommentaren!

" - Vilken fin mage du har fått Maria!"

Tack!

Mera barn.....

I måndags var vi hos barnmorskan och kollade lite.
Å jag är frisk som en nötkärna! :)
Alla värden var bra och magens storlek låg mitt på kurvan.
Hjärtljuden lät verkligen som en galopperande häst och pinnade på i 140.
10 kilo har jag ökat nu. Wiihoo! (Några av dom är nog julmat....)

Next visit : 26/2

Fotoblogg

Så här såg jag och kulan ut igår!
Frös om magen i förrgår så igår fick den lite extra värme i form av en sjal.
Övriga kläder från HM (oväntat!)
Ja just, de, hade även en kofta på mig, randig i turkos/cerise/vitt bl a.
24883-371

Nu ska jag gå och basta sen ska vi nog börja kolla på serien "Rome".
Nån som sett den??

Gokväll!

Aaaahhhhh!

Nu på morgonen har jag gjort nåt grymt skönt!!!

Jag har varit på "mammabad"!!!

Eller, en halvtimmes vattengympa med följande avslappning i en 34 grader varm pool.
4 gravida var vi!
Superskönt!!!!
Nästa onsdag är det inget men sen ska jag nog hänga på låset varje onsdag!

Känner mig grymt avslappnad nu och luktar gott av min "kanderadfrukt"body butter!

Men nu ska jag väl jobba lite också.....

För info:

Det sparkar rejält nu i lilla magen (som börjar bli rätt stor)!

I lördags kunde vi fascinerat ligga och titta på magen och se hur den putatde ut lite här och där ut med jämna mellanrum!

Ibalnd kittlas det nästan men det gör inte ont. Än.
Jag bävar för när det börjar bli trångt......

It´s a wild one.....

Vem där?

Undra just vad det är för en liten rackare i magen......!?

Imorse kändes det som att det var en morgonpigg en iaf.
Vaknade vid fem av att jag höll på att få sendrag i båda vaderna (hoppas att det var en tillfällighet och att det inte fortsätter!!).
Då var det nån som satte igång med både karate och boxning i magen tror jag :)
Det sparkade och sparkade och rörde sig som aldrig förr!!!
Jättelänge!

Gick på toaletten (igen, var dit vid tre också...) för jag tänkte att den lill* kanske ville ha mer plats men karaten fortsatte en bra stund även efter det!
Den kanske var pigg? Eller hade ont i magen. Vad vet jag!
Men häftigt var det!
Fast jag har ju en liten plan att vi ska vara vakna länge på kvällarna sen och sova länge på morgonen.....;)
Wish me good luck!

*******************
Kom på att det var länge sedan jag skrev om kläder.
Det beror nog på att det inte varit så skoj på den fronten ett tag.
Dom vanliga kläderna (byxorna) har inte riktigt passat och mammkläder är för stora och jag har bara sett tjock ut.
Nu har jag dock shoppat upp mig på lite klänningar och tunikor och magen har lite mer antydan till kula så nu börjar det kännas lite bättre!
Kan dock säga att det blir väääldigt lite byxor!
Mycket klänning, tunika, kjol, leggings. Ett par mammabyxor, svarta. Dom är dock lite för stora så grenen hasar ca 3 dm nedanför där den bör vara.....
Men bekvämt och snyggt känns det med klänning. Och modet just nu passar faktiskt utmärkt att vara gravid i, tror inte jag kommer behöva köpa så mycket mammakläder.
Idag är jag lite av en pirat, Markus tyckte att det var bara träbenet och svarta lappen som fattades :)
Har svarta strumpbyxor, svarta stövlar, svart polo, svart skjortklänning och svart bälte med stort döskallespänne i silver som sitter högt i midjan.
Så idag är det bäst att ni passar er så jag inte kommer och tar era skatter! :D

En fundering....

angående det här med att vara gravid.

Varför är det så att då har folk all rätt i världen att påpeka hur man ser ut????

Igår på jobbet så hände följande:

*Tant 1, fm: Men herregud Maria, vilken liten mage du har. Det syns ju ingenting!

*3 tjejer, lunch: Stirrar ogenerat!!! Jag frågar till slut vad dom håller på med (med lite skämt/lite allvar i rösten).
En kommenterar då att nu börjar det ju synas lite iaf. En annan säger att nä, det där kan ju                         lika gärna vara julmat......

*Tant 2, em: Jamen nu syns det ju jättemycket!!! Gu vad rund du har blivit under helgerna!! Så får man väl säga?


Det är MIN mage!!! Jag vill inte ha en massa olika kommentarer från personer som jag inte har bett om det! Fast jag förmodar att det är så för alla gravida och att det bara är att stå ut, jag kommenterade förmodligen de gravida jag känt lika mycket. Men då har de ju iaf varit de som jag står ganska nära!

Sen är det ju lite roligt vilka olika uppfattningar folk har......

Nu tar vi nåt roligare!

Det här inlägget är sen i september ifjol.
Vad fort man kan få egna svar på sina funderingar!

"Nu kom det en liten baby hit på jobbet. ( Med sin mor förstås!)
Dom är otroligt söta!
Vill nog ha en själv nån gång men absolut inte än.....
Känner mig inte mogen för fem öre, känns som att jag kan ju knappt ta hand om mig själv.
Känns som att alla runt omkring mig blir vuxna, skaffar barn och så, men inte jag. Känner mig fortfarande som femton.
När blir man vuxen? När känns det liksom, för jag känner mig som jag alltid känt mig.
Eller kommer aldrig det ögonblicket?
Lite synd om min pojkvän är det för han vill jätte gärna ha barn (han är några år äldre än mig), han tycker att det bara är han som inte har barn och han vill inte bli en "gammal" förälder.
Svårt. Det blir ju han som får vänta.
Men tänk om jag aldrig känner mig redo?
Ibland kan jag ju känna att de är bra söta och man kanske skulle ta och tänka på det ändå men de tankarna försvinner snabbt. Känns som att jag vill göra så mycket och är alldeles för ego fortfarande.
Har ju knappt tid med katten insåg jag igår när jag blev irriterad på henne för att hon var gossugen när jag inte hade tid.

Så min fråga är: kommer den där känslan -nu är jag redo, eller är det nåt man bara måste bestämma sig för?"


Barnprat

Idag är jag gravid i 17:e veckan.
Herregud, snart har jag gått halva tiden!

Å jag har inte ens nån mage än!!!

Vi ska på ultraljud om två veckor iaf. Ska bli himla roligt!

Då hoppas jag att allt är bra och att jag äntligen börjar känna mig gravid.
Eftersom jag inte mått dåligt på något vis och inte har någon mage så är allt så himla overkligt!

Men snart känns det som att det är dags att börja förstå och planera för det som behöver inskaffas och framförallt försöka förstå hur det här med försäkringskassan fungerar......

*En annan sak, det påstås ju att man inte ska tappa ett enda hårstrå under graviditeten. Jo tjena! Jag tappar exakt lika MYCKET hår som vanligt!*