MARAJJA

Soligt, ljummet, fågelkvitter, grönt.
Söt häggdoft och den stickiga lukten av nyklippt gräs.
Selina och jag.
Alldeles lugnt.
Det är det här man är gjord för. Det är så här det ska vara.


*******************************************
Nu har vi duschat å kvällsfikat.
Mysigt. Att vara en familj.

Igår var min frisörska, tillika kompis, här och klippte mig!
Så jäkla skönt, det har varit alldeles för långt alldeles för länge nu!
Men nu är det åter till kort. Riktigt kort.
Här får ni två ruttna bilder (i famnen en annan korthårig tjej!):

(Dom runda kinderna fick jag på köpet när jag föddes.......)

Idag har vi sovit länge å sen inte gjort så mycket. Lillasyster Kickan har varit här en sväng å jag har skrivit lite tackkort och hängt lite tvätt. Sen ikväll har jag bjudit in oss på middag hos min familj då Markus är borta på middag med sitt jobb.
Är jävligt less på detta skitväder!! Vill ju ha sol och värme, inge skönt å gå ut nu i blåst kyla å regn!!

I veckan har vi annars tagit en promenad med mamma T och lilla W, bvc-sköterskan har varit här på hembesök, nästan 200 gram till hade hon gått upp och väger nu 2840 g, mamma M och lille Neil har hälsat på och jag har varit lite deppig (ingen tredjedagsgråt här inte utan jag kör fjortåndedagsgråt....) men idag känns det mycket bättre!

Hmmm, ja någe mer kommer jag inte på nu!

Kram!

Sovit kanon!

Tungt och avslappnat och utan ångest.

Skönt!

Denna förhatliga känsla. Eller är det ett tillstånd?

Länge sen sist men inatt var den där iaf. I o f inte oväntat, har vaknat de senaste nätterna och känt mig nere och orolig.
Vaknade svettig och med bultande hjärta.
Snabb scanning, vad oroar jag mig för, vad framkallar denna känsla???

Snabbt svar.

Två saker:

1. Huset. Kommer det bli klart nån gång, när, hur, hur kommer det gå ekonomiskt. Och mest frustrerande av allt, jag kan inte göra ett skit just nu för att få det att gå framåt. Tydligen nåt jag undermedvetet är jäkligt stressad över men som jag mest märker på nätterna, då får jag nästan panik över att det aldrig blir klart!

2. Barnet. Å det är nog inte ett dugg konstigt. Det är ju nåt stort och nåt jag inte alls vet nåt om som kommer ske. Hur kommer det gå, hur mycket kommer M vara borta, hur kommer det gå ekonomiskt. Hur kommer jag må? Osv osv. Inte heller nåt jag tänker så mycket på på dagarna men på nätterna är allt svart och skrämmande.
Och förmodligen spelar hormonerna en stor roll just nu.
Står t o m i böckerna att man kan ha svårt att sova nu, drömma mycket och oroligt och oroa sig mycket.

Det som är skönt är att jag nu känner min kropp så väl och vet hur den funkar så lugnet infinner sig ganska fort.
Allt kommer ordna sig, det är inget jag kan påverka (och det är väl det som är lite jobbigt också för mig, kontrollmänniskan) och jag måste ju leva här och nu. Jag har ingen aning om vad som händer sen! Det mesta jag oroat mig för i mitt liv har ju aldrig hänt!

Svårt att somna om dock.
Vet ju också att dessa känslor inte kommer förrän det är för mycket. Så även fast jag tycker att jag tar det lugnt så måste jag ta det ännu lugnare.
Ett snabbt beslut inatt blev därför att jag INTE ska åka på kursen i Östersund som jag skulle på på lördag.
Ska vara hemma istället. Möjligtvis vara på Näset och försöka göra nåt för att stilla frustrationen.

Sen längtar jag efter ljuset och våren.
Är otroligt trött på mörkret nu!

En annan sak som hände i helgen, eller faktiskt i torsdags, var att jag blev rejält rädd.

Kom hem efter jobbet, såg att svärfars bil stog hos oss och antog då att han och Markus var på Näset och donade.

Lagade mat och käkade. Brukar i vanliga fall ringa till M och höra om han snart kommer så jag ska vänta med att äta men gjorde inte det eftersom jag antog att dom pysslade med nåt.

Klockan blev sju, dom hade inte kommit hem. La mig och läste och somnade till.
Vaknade och klockan var åtta.
Då blev jag lite brydd, så länge brukar dom aldrig vara där så jag försökte ringa M. Men han har en skittelefon som på sista tiden aldrig fungerar så inget svar där.
Då ringde jag svärfars mobil och han svarade. Han var dock hemma och hade inte varit på Näset på hela dan, M hade bara lånat hans bil en sväng!
AAAhhh, då började pulsen stiga och adrenalinet rusa. Så länge brukar M aldrig vara på Näset. Dessutom brukar han ringa om han blir sen. Dagen innan ringde han vid halv sju för att säga att han blev kvar en stund till!!!!!
Blev riktigt riktigt rädd och det kändes som att det enda alternativet var att det hänt något!!
Frågade om svärfar ville följa med mig bort att kolla, ville inte åka själv, så det gjorde han.
Körde svinfort och blev räddare och räddare ju närmare vi kom. Började gråta och såg bilder i huvudet av hur han låg där på stengolvet avsvimmad, eller ännu värre....
När vi kom fram tordes jag nästan inte gå in, jag hade så jäkla ont i magen och var så jävulskt rädd!!!

Sen när jag kom in genom dörren hör jag en dammsugare som går nere i källaren och när jag ropar tittar en förvånad Markus upp.........han hade bara "glömt bort" tiden! *pust*
Kan säga att jag grät en bra stund, av lättnad!
Fy fan, återigen, hur skulle man klara sig utan det bästa i ens liv?
**********************

Det bästa i mitt liv åker bort i dag också och blir borta hela veckan. Svintråkigt!!!
Nu har jag ju som vant mig vid att ha honom hemma hela tiden!
Den enda trösten är att han inte heller vill åka utan helst hade varit hemma!

Fick just en komplimang från en kollega.
En manlig sådan.

Han tyckte att jag alltid hade så snygga kläder!!!! :D
(Och nej, absolut inte gay)

Det värmde verkligen!

Tack så mycket!
(Det är ju inte helt omöjligt att du smykollar in här ibland....)

Alltså, jag känner hur det bubblar i mig! (inte av gaser dock...)

Det spritter och känns bra och jag känner att det här kommer bli ett riktigt bra år!

Jag har två sjukt stora och roliga händelser framför mig (om allt går som det ska, vilket jag får utgå ifrån)!

* Flytt till nya huset

* BARN, BEBIS, FAMILJ!!!!

Det enda jobbiga nu är det känns som att det är länge dit, jag längtar längtar längtar och vill att allt ska hända NU!
Samtidigt som jag också njuter av att längta, det vore bra mycket tråkigare om man inte fick längta, tror jag!

Men alltså, jag LÄNGTAR verkligen!
Var till huset en sväng på lunchen idag. Det var alldeles vitt, solen sken och det var så jäkla fint! Jag vill bo på den gården NU!

Sen känner jag små kickar i magen lite då och då och längtar tills den lill* kommer ut och jag får snusa på h*n och vi blir en familj! Samtidigt som det känns väldigt overkligt!
Markus längtar lika mycket han och just nu är jag så kär så jag tror jag spricker (tror han känner ganska så lika...).
Och eftersom jag nu lärt mig att allt går upp och ner så njuter jag verkligen. Njuter av goset, myset, det kärleksfulla leendet, glädjen som syns i de vackra ögonen, harmonin och av alla känslorna i min kropp!

Som sagt, det bubblar! Är det vårkänslor redan nu??

****** Apropå helt annat bubbel så måste jag bara säga att Carl Ljungs alkofria bubbel smakade riktigt bra. Väldigt nära "riktigt" mousserande, tycker jag! Även alkofritt mousserande jordgubbsvin var en hit!****

igen. *suck*

Markus åkte imorse och blir borta 10 dagar igen.

10 dagar fyllda av längtan.

Vi har haft en mysig helg i alla fall. Har varit på Näset både lördag och söndag och varit ute där hela dagarna. Eldat skräp, grillat korv och snickrat ihop en ladugårdsbro.
Det har varit så jäkla fint väder. Riktiga vinterdagar!!

Har tagit lite kort men får väl se när jag orkar ladda ur kameran.

Idag har jag ont i huvudet redan nu......

Brukar man inte säga det när det är 100 dagar kvar till studenten??

Hmm, jag tänkte iaf meddela att jag nu varit gravid i hela 100 dagar (101 Idag).
Helt otroligt!
Tiden går så jäkla fort!!

Jag mår iaf strålande och har så gjort hela tiden.
Inte mått illa, inte varit speciellt trött och inga andra problem.
Detta medför ju också att jag inte känner mig speciellt gravid så jag undrar för det mesta om det verkligen är nåt därinne!
Har inte ens en mage, livmodern låg tydligen långt bak så jag ser ut som vanligt.
Har ökat 2,5 kilo i vikt hittills. Får gärna fortsätta så här!
Iof drömmar jag skitjobbiga hemska drömmar varje natt (inatt var jag rånare som typ sprängde nån galleria och sen var skitnojig över att åka fast, natten innan skulle Markus lämna mig....) och jag läste i en bok imorse att det var väldigt vanligt i vecka 15 att drömma våldsamt, vara svartsjuk och känna sig allmänt otrygg!

Lägtar iaf tills det är dags för ultraljud så jag verkligen får se att det finns någon därinne och att allt står rätt till! Men dit är det väl en tre-fyra veckor kvar.
Att jag inte haft mens på 100 95 dagar borde ju betyda nåt.... ;-)

Då var det vardag igen då (eller ja det var det ju redan igår men då var jag som en zombie...)
Helgen gick fort och innehöll en hel del oväntade och väntade scenarion....

Festen på jobbet var svinrolig!!!!
Tror jag måste skriva ett eget inlägg om den.

Sminkkursen på MUS var också jättebra och nu har jag handlat smink så det får räcka för ett bra tag framöver......
Inredningsmässan var dock en besvikelse.
Kan bero på att vi var på en sådan mässa på Stockholmsmässan ifjol. Det var ju som lite större......

Sen var det 30-årsfesten då.....
Började bra. Mysig lokal, god mat (jag grillade kött så jag luktade som grillad gris hela kvällen sen...) och trevligt folk.
Vid tolv-tiden började jag bli trött och ville åka hem. Det ville inte Markus vilket gjorde mig lite irriterad.
Men jag stannade iaf en timme till men sen gav jag upp och åkte hem.
Vaknade vid tre och varken Markus eller syrran hade kommit hem......
Då blir man ju lite orolig och lite förbannad.
Så när Markus kom hem efter en stund var jag lagomt uppretad och började tjafsa.
Blev riktigt arg faktiskt.
Mitt upp i detta ringer syrran och är svinledsen.
Det hade tagit slut med "pojkvännen" (eller vad man nu ska kalla honom).
Detta var väntat men självklart var hon ändå helt förstörd.
Så halv fyra var det bara att pallra sig iväg och hämta henne.
Sen hem, fortsätta att tjafsa med Markus och försöka trösta Kickan, både han och jag.
Till slut somnade hon och vi blev sams igen och jag somnade väl halv sju, cirkus, på söndag morgon....
Det var inte aktuellt med någon måbra mässa då...
Söndagen ägnades istället åt soffan, film och mat.
Skönt!

Därav min zombieliknande uppsyn igår....

Det slutar ju liksom inte med detta utan vi har fortfarande ingen värme på hemma och vi skulle inte få någon pellets förrän idag. Så igår var det ca 15 grader varmt inne och jag kände verkligen inte för att åka hem till det kalla, mörka, djävulskt skitiga hemmet.

Så jag tog semester från hemmet och åkte till mamma och pappa!
Där var det varmt, jag fick mat och vilade i soffan.
Sen har jag sovit skavfötters med syrran inatt.
Mysigt!

Ja, jag är alltså gravid. *iiihhhh*
Vi ska alltså ha barn. Bli föräldrar.
Oj oj oj.....

Det är iaf nåt vi båda verkligen vill och det är planerat och önskat!
Just nu är jag i vecka 9 men vi har ändå valt att berätta för nära och kära och andra.
Vet att risken för missfall är hög fortfarande men det känns roligare att ha berättat det roliga om så skulle ske.
Vilket jag verkligen inte hoppas *peppar, peppar....*

Hitills har jag iaf mått kanonbra. Lite trött och lite lite illamående någon dag.
Mår nästan för bra känns det som, typ kan det verkligen vara någon där inne i magen som växer och frodas?
Men jag ska väl bara vara glad om jag slipper det!

Är ett tag kvar tills vi ska till barnmorskan, alldeles för länge känns det som men det är väl bara att vänta.....

Tänk vilka vändningar livet kan ta.....helt fantastiskt!

Kram!

Påbörjade ju ett projekt här för ett tag sedan, projekt livsstilsförändring, där målet var att minska, både i omfång och vikt.

Det gick ju ganska bra första månaden.

Men detta har nu vänt och blivit det helt motsatta;
jag kommer att öka, både i omfång och vikt ända fram till den 30 april 2007!

(OBS nu hittar jag inte på utan det är helt sant)

Å detta är nåt som känns helt OK, t o m fantastiskt roligt, spännande och helt helt overkligt!!!!!!!!!!!!!!!

(Ja just de, de var de som var nästa stora förändring som jag skrev om nyss i min "årskrönika")

Blev det ett par avklippta stövlar (vita), det svarta linnet och en lejongul crinklad scarf från Gudrun Sjödén.
Inte illa det heller :-)

Efter vår och sommar nu!!
Fasen vad härligt, ljust, varmt (förhoppningsvis) fiska, bada, åka wakeboard, sola, njuta, spela beachvolley, grilla, äta glass, gå barfota, ljummen sommarkväll....jag kan nog fortsätta hur länge som helst. Finns nog inget som går upp mot den svenska sommaren, om det är en fin sommar vill säga!!
Det enda jag inte gillar är myggen som jag tagit skydd mot på bilden! Minns att jag höll på bli galen denna kväll, det bara surrade runt om en hela tiden! Men kvällen resulterade iaf i tre STORA aborrar, alla uppdragna av mig ;), som avnjöts till middag kvällen efter!